Obs! Det här är INTE klänningen jag har köpt!

Åhhhh, det bara bubblar i hela mig. Jag befinner mig i en helt annan värld. En himla vacker sagovärld. Jag studsar på små rosa bomullsmoln. JAG HAR KÖPT MIN ALLDELES EGNA BRÖLLOPSKLÄNNING! Alltså, det går inte att beskriva känslan. Det är helt magiskt. Hur klyschigt det än låter så bara är det så! Jag är världens lyckligaste blivande brud just nu.

Först testade jag en och sa “Vad vacker”, när den andra satt på sa jag “Åh, den här var fin”, efter den tredje lät det “Nej, men gud så vacker”, fjärde, femte liksaså.. Sen sa det bara KLICK. Jag bara kollade på mig själv där inne i provhytten och bara visste. Sen drar jag bort skynket och går ut till mamma och mina tärnor. Mamma börjar gråta och de andra Åh:ar i kör. Nu sa jag istället “Det här är JAG, det här är MIN klänning” med världens bredaste leende över läpparna. Tärnorna kunde bara fylla i, “Det där är Beata!” Jag har aldrig någonsin känt mig vackrare än jag gjorde då. Jag dansade runt, speglade mig tusen gånger och bara fylldes av lycka. Sen säger mamma “Jozef kommer börja stortjuta när han ser dig”.

Åh, jag ville aldrig ta av mig den. Den är helt perfekt, finns ingenting jag vill ändra med den. När jag testade de andra som också var vackra fanns de ändå småsaker jag störde mig på. Men den här alltså, det var precis som den var sydd just för mig. Åh, jag vill bara berätta hur den ser ut men det går ju inte, Jozef får inte ens ana vad det är för modell. Han kommer inte få se sin brud förns den 28 augusti 2010. Nej, nu måste jag nypa mig i armen..hårt.